Stadgar för den ideella föreningen
TIDAHOLMS HOCKEYFÖRENING
med hemort i Tidaholms kommun.
Bildad 1994
Stadgarna senast fastställda av årsmöte den 2016-05-12.
Idrottsrörelsens verksamhetsidé
Idrott är
Idrott är fysisk aktivitet som vi utför för att kunna
prestera mera, ha roligt och må bra.
Idrott består av
Idrott består av träning och lek, tävling och uppvisning.
Vi organiserar vår idrott
Vi organiserar vår idrott i självständiga föreningar och
förbund som tillsammans utgör en fri och frivillig folkrörelse förenad i
Riksidrottsförbundet.
Vi delar in vår idrott
Vi delar in vår idrott efter ålder och ambitionsnivå. Med
barnidrott avser vi i allmänhet idrott till och med tolv års ålder. Med
ungdomsidrott avser vi idrott för tonåringar upp till och med 20 år. Med
vuxenidrott avser vi idrott för dem som är över 20 år.
I barnidrotten leker vi och låter barnen lära sig olika
idrotter. Barnets allsidiga idrottsutveckling är normgivande för verksamheten.
Tävling är en del av leken och ska alltid ske på barnens villkor.
I ungdomsidrotten och vuxenidrotten skiljer vi på
prestationsinriktad tävlingsidrott och hälsoinriktad bredd- och motionsidrott.
I tävlingsidrotten är prestationsförbättring och goda
tävlingsresultat vägledande. I den hälsoinriktade bredd- och motionsidrotten är
trivsel och välbefinnande normgivande medan prestation och resultat är av
underordnad betydelse.
Vår verksamhetsidé
Vi vill på alla nivåer bedriva vår idrott så att den
utvecklar människor positivt såväl fysiskt och psykiskt som socialt och
kulturellt.
Därför vill vi utforma vår idrott så att
• den i alla led ständigt utvecklas
och förbättras till form och innehåll
• alla som vill, oavsett ras,
religion, ålder, kön, nationalitet, fysiska
och psykiska förutsättningar, får vara med
i föreningsdriven
idrottsverksamhet
• den ger upplevelser och skapar
kontakt mellan människor ur olika
samhällsgrupperingar
• de som deltar får vara med och
bestämma om och ta ansvar för sin
verksamhet
• den ger alla som deltar en
kamratlig och trygg social gemenskap.
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
1 § Ändamål
Föreningen skall bedriva följande verksamhet:
Skridskoskola (målet är att lära yngre barn åka skridskor)
Hockeyskola (målet är att lära barn grunderna för ishockey)
Ishockey för ungdomar, juniorer och seniorer
Föreningen har som ändamål att bedriva sin idrottsliga
verksamhet i enlighet med ”Idrottsrörelsens verksamhetsidé”, samt med särskild
målsättning att:
Föreningen skall i sin verksamhet aktivt verka för en
dopingfri idrott. (övrigt se bilaga)
2 § Sammansättning
Föreningen består av de fysiska personer som har upptagits i
föreningen som medlemmar.
3 § Tillhörighet m.m.
Föreningen är medlem i följande specialidrottsförbund (SF):
Svenska Ishockey förbundet
och är därigenom ansluten till Sveriges Riksidrottsförbund
(RF).
Föreningen tillhör dessutom det distriktsidrottsförbund (DF)
inom vars område föreningens hemort är belägen samt vederbörande
specialidrottsdistriktsförbund (SDF) inom det SF-distrikt där föreningens
hemort är belägen.
Föreningen är skyldig att följa nämnda organisationers
stadgar, tävlingsregler och beslut fattade av överordnat idrottsorgan.
På begäran av RS eller vederbörande SF-, SDF- eller DF‑styrelse
är föreningen skyldig att ställa föreningens handlingar till förfogande samt
lämna av dessa organ begärda uppgifter.
4 § Beslutande organ
Föreningens beslutande organ är årsmötet, extra årsmöte och
styrelsen.
5 § Firmateckning
Föreningens firma tecknas av styrelsen eller, om styrelsen
så beslutar, av två styrelseledamöter gemensamt eller av en eller flera
särskilt utsedda personer.
6 § Verksamhets- och
räkenskapsår
Föreningens verksamhetsår och räkenskapsår omfattar tiden
fr.o.m. den 1 april t.o.m. den 31 mars.
7
§ Stadgetolkning m.m.
Uppstår tvekan om tolkningen av dessa stadgar, eller om fall
förekommer som inte är förutsedda i stadgarna, hänskjuts frågan till
nästkommande årsmöte. I brådskande fall får frågan avgöras av styrelsen.
Medlem förbinder sig genom sitt medlemskap i föreningen att
i fråga om tillämpning av dessa stadgar inte väcka talan vid allmän domstol.
Tvist om tillämpning av stadgarna skall i stället avgöras i enlighet med vad
som anges i 33 §.
8 § Stadgeändring
För ändring av dessa stadgar krävs beslut av årsmöte med
minst 2/3 av antalet avgivna röster.
Förslag till ändring av stadgarna får skriftligen avges av
såväl medlem som styrelsen.
9 § Upplösning av föreningen
För upplösning av föreningen krävs beslut av årsmöte med
minst 2/3 av antalet avgivna röster.
I beslut om upplösning av föreningen skall anges dels att
föreningens tillgångar skall användas till bestämt idrottsfrämjande ändamål,
dels var den upplösta föreningens handlingar m.m. skall arkiveras t.ex. i
folkrörelsearkiv eller motsvarande.
Beslutet, jämte bestyrkta avskrifter av styrelsens och
årsmötets protokoll i ärendet, samt revisionsberättelse jämte balans- och
resultaträkningar, skall omedelbart tillställas vederbörande SF.
FÖRENINGENS MEDLEMMAR
10 § Medlemskap
Medlemskap beviljas av styrelsen eller av den som styrelsen
delegerat beslutanderätten till.
Ansökan om medlemskap får avslås endast om det kan antas att
vederbörande kommer att motarbeta föreningens ändamål eller intressen.
Beslut att avslå medlemsansökan skall fattas av styrelsen.
I beslutet skall skälen redovisas samt anges vad den
medlemssökande skall iaktta för att överklaga beslutet. Beslutet skall inom tre
dagar från dagen för beslutet skriftligen tillställas den som fått avslag på
medlemsansökan.
Beslut om vägrat medlemskap får överklagas av den berörde
inom tre veckor enligt reglerna i RF:s stadgar.
11 § Utträde
Medlem som vill utträda ur föreningen, skall skriftligen
anmäla detta till styrelsen och anses därmed omedelbart ha lämnat föreningen.
Medlem som inte har betalat medlemsavgift för två på
varandra följande verksamhetsår får anses ha begärt sitt utträde ur
föreningen. Medlemskapet upphör i sådant fall genom att personen avförs från
medlemsförteckningen.
12 §
Uteslutning m.m.
Medlem får inte uteslutas ur föreningen av annan anledning
än att denne har försummat att betala av föreningen beslutade avgifter,
motarbetat föreningens verksamhet eller ändamål, eller uppenbarligen skadat
föreningens intressen.
Beslut om uteslutning får begränsas till att omfatta viss
tid. Sådan tidsbegränsad uteslutning får som mest omfatta sex månader från
beslutsdagen.
Om tillräckliga skäl för uteslutning inte föreligger får
föreningen i stället meddela medlemmen varning.
Beslut om uteslutning eller varning får inte fattas utan att
medlemmen inom viss tid, minst 14 dagar, fått tillfälle att yttra sig över de
omständigheter som föranlett att medlemskapet ifrågasätts. I beslutet skall
skälen härför redovisas samt anges vad medlemmen skall iaktta för överklagande.
Beslutet skall inom tre dagar från dagen för beslutet skriftligen tillställas
den berörde.
Beslut om uteslutning eller varning skall fattas av
föreningens styrelse och får av den berörde överklagas inom tre veckor enligt
reglerna i RF:s stadgar.
13 § Medlems rättigheter och skyldigheter
Medlem
• har rätt att delta i sammankomster
som anordnas för medlemmarna,
• har rätt till information om
föreningens angelägenheter,
• skall följa föreningens stadgar
och beslut som fattats av
föreningsorgan samt följa i §3 nämnda
organisationers stadgar,
bestämmelser och beslut.
• har inte rätt till del av
föreningens behållning eller egendom vid
upplösning av föreningen,
• skall betala medlemsavgift senast
den 31/10 för aktuell säsong samt de övriga
avgifter som beslutats av föreningen.
14 § Deltagande i den idrottsliga verksamheten
Medlem har rätt att delta i föreningens idrottsliga
verksamhet under de former som är vedertagna inom idrotten och på samma villkor
som gäller för övriga medlemmar.
Medlem får inte delta i tävling eller uppvisning utan
medgivande av styrelsen eller, om denna så bestämt, av sektionsstyrelsen. Om
tävlingen eller uppvisningen arrangeras utanför Sverige, skall också
vederbörande SF ge sitt samtycke, såvida inte SF beslutat om en annan ordning.
Är arrangören inte ansluten till det SF som är organiserat
för att omhänderha den idrottsgren vilken tävlingen eller uppvisningen gäller,
får medlemmen delta endast om detta SF godkänt tävlingen eller uppvisningen.
ÅRSMÖTET och EXTRA ÅRSMÖTE
15 § Tidpunkt, kallelse
Årsmötet, som är föreningens högsta beslutande organ, hålls
före utgången av maj månad på tid och plats som styrelsen bestämmer.
Kallelse till årsmötet skall av styrelsen senast tre veckor
före mötet tillställas medlemmarna, genom annons på hemsidan och/eller
motsvarande digitala medier, samt via e-post (e-post till de medlemmar som har
lämnat en e-postadress). Vidare skall kallelse jämte förslag till föredragningslista
anslås i klubblokal eller på annan lämplig plats. Har förslag väckts om
stadgeändring, nedläggning eller sammanslagning av föreningen med annan
förening eller annan fråga av väsentlig betydelse för föreningen eller dess
medlemmar skall det anges i kallelsen.
Verksamhets‑ och förvaltningsberättelser, revisorernas
berättelser, verksamhetsplan med budget samt styrelsens förslag och inkomna
motioner med styrelsens yttrande skall finnas tillgängliga för medlemmarna
senast en vecka före årsmötet. I kallelsen skall anges var dessa handlingar
finns tillgängliga.
16 § Förslag till ärenden att behandlas av
årsmötet
Såväl medlem som styrelsen får avge förslag att behandlas av
årsmötet.
Förslag från medlem skall vara styrelsen tillhanda senast
fyra veckor före årsmötet. Styrelsen skall till årsmötet avge skriftligt
yttrande över förslaget.
17 § Rösträtt samt yttrande- och
förslagsrätt på årsmötet
Medlem som har betalat förfallna medlemsavgifter och under
mötesåret fyller lägst 15 år har rösträtt på möte.
Rösträtten är personlig och får inte utövas genom ombud.
Medlem som inte har rösträtt har yttrande- och förslagsrätt på mötet.
18 § Beslutförhet
Mötet är beslutsmässigt med det antal röstberättigade
medlemmar som är närvarande på mötet.
19 § Beslut och omröstning
Beslut fattas med bifallsrop (acklamation) eller om så
begärs efter omröstning (votering).
Med undantag för de i 8 § första stycket och 9 § nämnda
fallen avgörs vid omröstning alla frågor genom enkel majoritet. Enkel
majoritet kan vara antingen absolut eller relativ.
Val avgörs genom relativ majoritet. Med relativ majoritet
menas att den (de) som erhållit högsta antalet röster är vald (valda)
oberoende av hur dessa röster förhåller sig till antalet avgivna röster.
För beslut i andra frågor än val krävs absolut majoritet,
vilket innebär mer än hälften av antalet avgivna röster.
Omröstning sker öppet. Om röstberättigad medlem begär det
skall dock val ske slutet.
Vid omröstning som inte avser val gäller vid lika röstetal
det förslag som biträds av ordföranden vid mötet, om han är röstberättigad. Är
han inte röstberättigad avgör lotten. Vid val skall i händelse av lika röstetal
lotten avgöra.
Beslut bekräftas med klubbslag.
20 § Valbarhet
Valbar till styrelsen och valberedningen är röstberättigad
medlem av föreningen. Arbetstagare inom föreningen får dock inte väljas till
ledamot av styrelsen, valberedningen eller till revisor i föreningen.
21 § Ärenden vid årsmötet
Vid årsmötet skall följande behandlas och protokollföras:
1. Fastställande
av röstlängd för mötet.
2. Val av
ordförande och sekreterare för mötet.
3. Val av
protokolljusterare och rösträknare.
4. Fråga om mötet
har utlysts på rätt sätt.
5. Fastställande
av föredragningslista.
6. a) Styrelsens
verksamhetsberättelse för det senaste verksamhetsåret,
b) Styrelsens förvaltningsberättelse (balans- och resultaträkning) för det senaste
räkenskapsåret.
7. Revisorernas
berättelse över styrelsens förvaltning under det senaste verksamhets-/räkenskapsåret.
8. Fråga om
ansvarsfrihet för styrelsen för den tid revisionen avser.
9. Fastställande
av medlemsavgifter.
10. Fastställande av
verksamhetsplan samt behandling av budget för det kommande verksamhets-/räkenskapsåret.
11.
Behandling av styrelsens förslag och i rätt tid inkomna motioner.
12. Val av ledamöter,
förslagslista från valberedning
a) föreningens ordförande för en tid av 1 år;
b) halva antalet övriga ledamöter i styrelsen för en tid av 2 år;
c) 2 revisorer för en tid av ett 1 år.
d) 2 ledamöter i valberedningen för en tid av ett 1 år, av vilka en skall utses
till ordförande;
e) beslut om val av ombud till SDF-möten (och ev. andra möten där föreningen
har rätt att representera med ombud).
13. Val av
lotteriföreståndare
14. Övriga frågor.
Beslut i fråga av större ekonomisk betydelse för föreningen
eller medlemmarna får inte fattas om den inte finns med i kallelsen till mötet.
22 § Extra årsmöte
Styrelsen kan kalla medlemmarna till extra årsmöte.
Styrelsen är skyldig att kalla till extra årsmöte när en
revisor eller minst en tiondel av föreningens röstberättigade medlemmar begär
det. Sådan framställning skall avfattas skriftligen och innehålla skälen för
begäran.
När styrelsen mottagit en begäran om extra årsmöte skall den
inom 14 dagar utlysa sådant möte att hållas inom två månader från erhållen
begäran. Kallelse med förslag till föredragningslista för extra årsmöte skall
tillställas medlemmarna senast sju dagar före mötet eller kungöras inom samma
tid i ortspressen. Vidare skall kallelsen med förslag till föredragningslista
anslås i klubblokalen eller på annan lämplig plats.
Underlåter styrelsen att utlysa eller kalla till extra
årsmöte får de som gjort framställningen vidta åtgärder enligt föregående
stycke.
Vid extra årsmöte får endast det som föranlett mötet upptas
till behandling.
Om rösträtt på extra årsmöte och om beslutsmässighet vid
sådant möte gäller vad som sägs i 17 § och 18§.
VALBEREDNINGEN
23 § Sammansättning, åligganden
Valberedningen består av ordförande och 1 ledamot vald av
årsmötet.
Valberedningen utser bland sina ledamöter en vice
ordförande. Valberedningen sammanträder när ordföranden eller minst halva
antalet ledamöter så bestämmer.
Valberedningen skall senast 8 veckor före årsmötet tillfråga
dem vilkas mandattid utgår vid mötets slut, om de vill kandidera för nästa
mandattid.
Vid årsmötet skall valberedningen meddela röstberättigade
medlemmar sitt förslag.
REVISORER
24 § Revision
Revisorerna har rätt att fortlöpande ta del av föreningens
räkenskaper, årsmötes- och styrelseprotokoll och övriga handlingar.
Föreningens räkenskaper skall vara revisorerna tillhanda
senast två veckor före årsmötet.
Revisorerna skall granska styrelsens förvaltning och
räkenskaper för det senaste verksamhets- och räkenskapsåret samt till styrelsen
överlämna revisionsberättelse senast en vecka före årsmötet.
STYRELSEN
25 § Sammansättning
Styrelsen består av ordförande samt 6-8 övriga ledamöter.
Styrelsen skall bestå av kvinnor och män.
Styrelsen utser inom sig vice ordförande, sekreterare,
kassör och de övriga befattningshavare som behövs.
Styrelsen får utse person till adjungerad ledamot. Sådan
ledamot har inte rösträtt men kan efter beslut av styrelsen ges yttrande- och
förslagsrätt. Han får utses till befattning inom styrelsen.
26 § Styrelsens åligganden
När årsmöte inte är samlat är styrelsen föreningens
beslutande organ och ansvarar för föreningens angelägenheter.
Styrelsen skall - inom ramen för RF:s, vederbörande SF:s och
dessa stadgar - svara för föreningens verksamhet enligt fastställda planer samt
tillvarata medlemmarnas intressen.
Det åligger styrelsen särskilt att
• tillse att för föreningen gällande
lagar och bindande regler iakttas,
• verkställa av årsmötet fattade
beslut,
• planera, leda och fördela arbetet
inom föreningen,
• ansvara för och förvalta
föreningens medel,
• tillställa revisorerna räkenskaper
m.m. enligt 24 §, och
• förbereda årsmöte.
Ordföranden är föreningens officiella representant.
Ordföranden skall leda styrelsens förhandlingar och arbete samt övervaka att
föreningens stadgar och övriga för föreningen bindande regler och beslut
efterlevs. Har ordföranden förhinder skall vice ordföranden träda in i
ordförandens ställe. Styrelsen skall besluta om fördelning av arbetsuppgifterna
i övrigt. Har inte annat beslutats ankommer nedan angivna uppgifter på
sekreteraren och kassören.
Sekreteraren
• förbereda styrelsens sammanträden
och föreningens möten,
• föra protokoll över styrelsens
sammanträden,
• se till att föreningens handlingar
hålls ordnade och förvaras på ett betryggande sätt samt ansvara för att
föreningens historia dokumenteras,
• se till att fattade beslut har
verkställts,
• om ordföranden inte bestämmer
annat, underteckna utgående handlingar,
• årligen upprätta förslag till
verksamhetsberättelse för föreningen.
Kassören
• föra medlemsförteckning och se
till att medlemmarna betalar
beslutade avgifter till föreningen,
• tillsammans med utbildnings- och
bidragsansvariga, se till att föreningen söker bidrag från stat, kommun och
idrotts- organisationer m.fl.
• svara för föreningens bokföring
vilket innebär skyldighet att föra
bok över föreningens räkenskaper,
• årligen upprätta balans- samt
resultaträkningar,
• se till att föreningens skatter,
avgifter och skulder betalas i rätt tid,
• i förekommande fall upprätta och
avge allmän självdeklaration, särskild uppgift, kontrolluppgifter,
uppbördsdeklarationer och
övriga föreskrivna uppgifter inom skatte- och avgiftsområdet,
• se till att såväl föreningens
medlemmar inom föreningens verksamhet som idrottsmateriel, priser och övriga
tillhörigheter är försäkrade på ett betryggande sätt,
• stå som ansvarig företagsanvändare
för Internetbanken,
• tillsammans med ordförande, var
för sig, ansvara för insättning/uttag av kontanter,
• tillhandahålla handkassa.
27 § Kallelse, beslutsmässighet och
omröstning
Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden, eller då
minst halva antalet ledamöter har begärt det.
Styrelsen är beslutsmässig när samtliga ledamöter kallats
och då minst halva antalet ledamöter är närvarande. För alla beslut krävs att
minst hälften av styrelsens närvarande ledamöter är ense om beslutet. Vid lika
röstetal har ordföranden utslagsröst. Röstning får inte ske genom ombud.
I brådskande fall får ordföranden besluta att ärende skall
avgöras genom skriftlig omröstning eller vid telefonsammanträde. Om särskilt
protokoll inte upprättas skall sådant beslut anmälas vid det närmast därefter
följande sammanträdet.
Vid sammanträde skall protokoll föras. Protokoll skall
justeras av mötesordföranden och av en särskilt utsedd protokolljusterare.
Avvikande mening skall antecknas till protokollet.
28 § Överlåtelse av beslutanderätten
Styrelsen får överlåta sin beslutanderätt i enskilda ärenden
eller i vissa grupper av ärenden till sektion, kommitté eller annat organ
eller till enskild medlem eller anställd.
Den som fattat beslut med stöd av bemyndigande enligt
föregående stycke skall fortlöpande underrätta styrelsen härom.
TVIST
29 § Skiljeklausul
Talan i tvist mellan medlem och föreningen får inte väckas
vid allmän domstol. Sådan tvist skall, utom i fall då annan särskild ordning är
föreskriven i RF:s eller SF:s stadgar, avgöras enligt lagen om
skiljeförfarande. Dock skall följande gälla rörande kostnaderna för
skiljeförfarandet. Vardera parten svarar för egna kostnader liksom för
kostnaderna för den skiljeman man utsett. Ordförandens kostnader, inklusive
kostnaderna för eventuell sekreterare, delas lika mellan parterna.
Bilaga
Bra i idrott och bra idrott (Lydelsen
antagen av Riksidrottsmötet i november 1995)
Vi vill på alla nivåer bedriva vår idrott så att den
utvecklar människor positivt såväl fysiskt och psykiskt som socialt och
kulturellt
Fysisk utveckling
Idrott är fysisk aktivitet. Kroppen är skapad för aktivitet.
Därför är idrott bra och utvecklande för oss människor. Genom
idrottsverksamheten tränar vi och utvecklar kroppen så att vi mår bra och kan
prestera mera såväl på idrottsbanan som i vardagen. Detta gäller inte minst dem
som har fysiska handikapp. Genom att vara kontinuerligt aktiva vidmakthåller vi
vitala funktioner även när vi blir äldre. Idrotten har på så sätt stor
betydelse för folkhälsan.
Psykisk utveckling
Idrott svarar mot djupt liggande mänskliga behov. I idrotten
får vi utlopp för glädje och spontanitet, vi trivs och mår bra.
Människan behöver utmaningar och mål att sträva efter.
Idrott är utmanande och spännande. I idrotten finns ett inbyggt tävlingsmoment
som inspirerar oss att testa våra gränser, att uppnå bättre resultat och att
prestera mer. Att nå ett uppsatt mål skänker tillfredsställelse oavsett nivå.
Att kämpa tillsammans med andra för att nå detta mål ger erfarenheter som är
värdefulla på livets alla områden.
Idrott rätt bedriven är bra för barn. Forskningsresultat
visar att idrottsaktiviteter medverkar till barns allsidiga utveckling. Därför
bör alla barn ha möjlighet att idrotta varje dag - i skolan, i föreningen eller
spontant i bostadsområdet.
Social utveckling
Idrott ger gemenskap. För många är kamratskapen i föreningen
ett avgörande skäl att engagera sig. Många barn och ungdomar får i föreningen
en trygg social gemenskap. De lär sig att respektera och umgås med andra
människor, också över generationsgränser, kulturella och etniska gränser. Genom
ledarna får de positiva vuxna förebilder. Samhörigheten i föreningen motverkar
människors isolering. Idrott i förening ger därmed, rätt bedriven, ett mervärde
som ska vara tillgängligt för alla som vill.
Kulturell utveckling
Elitidrotten har genom sin oregisserade dramatik och
utövarnas skicklighet en stark attraktionskraft på människor i alla
samhällsskikt och i alla åldrar. Som förebilder är utövarna av stort värde för
barn och ungdomar.
På de flesta orter i landet finns en eller flera
idrottsföreningar. Genom sin verksamhet bidrar de till bygdens utveckling och
skapar en värdefull identifikation med orten.
Idrotten är en central och folkkär del av vårt svenska
kulturarv.
Det finns således mycket som är bra med idrotten...
Men eftersom idrott betyder så mycket i så många människors
liv är det också viktigt att den bedrivs på ett bra sätt. Idrottsrörelsen
strävar därför efter att kontinuerligt utveckla och förbättra verksamheten och
anpassa den efter de aktivas behov och önskemål.
Demokrati
Varje deltagare ska, inom de ramar som är tillgängliga, få
möjlighet att utvecklas efter sina och den egna gruppens önskemål. Detta uppnås
genom att alla medlemmar, oavsett ålder och kön, är delaktiga i de beslut som
formar verksamheten. En viktig del av idrottsrörelsens demokratiska fostran är
att varje människa kan påverka genom att ta ansvar för sig själv och sin grupp,
såväl genom en demokratiskt uppbyggd mötesverksamhet som i den vardagliga
träningen och tävlingen.
Fostran
Idrottens föreningsliv är en viktig uppfostringsmiljö för
många barn och ungdomar. Vi ska med en genomtänkt verksamhet påverka attityder
och värderingar på ett positivt sätt. Särskilt viktigt är det att verksamheten
är utformad så att barn lär sig respektera varandra som kamrater och
medtävlare. Att glädjas åt varandras framgångar och stötta varandra vid
motgångar är viktiga delar i idrottsgemenskapen. Inom idrotten lär vi oss hur
kroppen fungerar och tar ställning mot sådant som är skadligt och nedbrytande,
t ex användandet av droger.
Jämställdhet
Idrotten är lika viktig för kvinnor som för män, för flickor
som för pojkar. Och alla är lika viktiga för idrotten. Därför ska det inom
idrottsrörelsen finnas jämställdhet mellan könen. Med det menar vi att det ska
finnas lika möjligheter för alla, oavsett kön, att utöva idrott vilket kräver
att kvinnlig och manlig idrott värderas och prioriteras på ett likvärdigt sätt.
Vi delar på ansvaret för utvecklingen genom att på alla nivåer inom
idrottsrörelsen ta tillvara såväl kvinnors som mäns olika erfarenheter och
värderingar som ledare. Vi fördelar och utformar också uppdragen så att både
kvinnor och män kan medverka.
Rent spel
En känsla för ärlighet och rent spel ligger i idrottens
natur. Det är meningslöst att tävla om inte alla följer gemensamt uppsatta
regler. Därför arbetar vi för en konsekvent regelefterlevnad och uppmuntrar
gott uppträdande såväl på som vid sidan av idrottsarenan. Därför tar svensk
idrott också avstånd från och arbetar aktivt mot användandet av förbjudna
preparat - doping - för att uppnå bättre resultat.
Förebygga skador
När idrott utövas uppkommer ibland skador av olika slag.
Genom utbildning och rätt bedriven träning försöker vi förebygga skador. Vi
strävar även efter att lära utövare och ledare handskas med lättare skador utan
inblandning av sjukvården.
Sund ekonomi
Inom idrotten hanterar vi mycket pengar. Detta är särskilt
aktuellt i elitsammanhang och inom vissa massmedialt exponerade idrotter. All
hantering ska ske efter sunda principer med hänsyn tagen till vår folkrörelses
etiska krav.
Respekt för andra
Idrotten är till hela sin idé internationell. Idrottsligt
utbyte mellan olika nationer och etniska grupper på alla nivåer breddar våra
kontaktytor. Den ökar vår förståelse för andra kulturer, och
stärker samverkan mellan människor över nationsgränserna. Genom att idrotten
är gränslös kan den via föreningarna bidra till att integrera nykomlingar i det
svenska samhället. Människor av olika nationalitet, ras och religion kan med
idrottsgemenskapen som utgångspunkt lära känna varandra, respektera och förstå
varandras olika värderingar, vilket motverkar främlingsfientlighet och rasism.
Ideellt engagemang
I idrottsrörelsen är medlemmarna med av egen fri vilja. De
utformar och leder själva verksamheten. Att vara delaktig och ta gemensamt
ansvar ger verksamheten ett mervärde. Hundratusentals ledare satsar oavlönat
tid och kraft på att leda och fostra barn och ungdomar. De medverkar härigenom
till en positiv utveckling i samhället. Det ideella engagemanget utgör i sig en
kraft att värna om. Det är idrottens kännemärke. De ideella ledarna ska
kontinuerligt erkännas, uppmuntras och ges möjlighet till utveckling.
Miljömedvetenhet
Alla är vi beroende av och vill ha en ren och frisk miljö
att överlämna till våra barn. Medvetenhet om miljöns krav och människans
påverkan är en viktig del av barns och ungdomars fostran. Idrottsrörelsen tar
sitt ansvar genom att så långt det är möjligt anpassa sin verksamhet så att den
inte påverkar miljön negativt. Många idrotter använder dessutom naturen som sin
”idrottsplats”. Här har vi mot bakgrund av bl a allemansrätten ett särskilt
ansvar förenat med såväl rättigheter som skyldigheter.